Här publicerar vi samtliga filmer från JKFLive

Styrelseut­bild­ningar för Dig som vill ha kon­tin­uerlig kom­pe­ten­sutveck­ling i affärsjuridik och ekono­mi. Att hål­la sig upp­dat­er­ad, i en snabbt förän­derlig värld, är nöd­vändigt för att säk­er­stäl­la före­tagets fortlevnad.

ARKIV

Avs­nitt 9
Styrelsen och VD i ett aktiebo­lag måste ha grundläg­gande kun­skaper i juridik för att kun­na full­göra sina skyldigheter. Det framgår tydligt i aktiebo­lagsla­gen vilket ans­var som ålig­ger styrelse och VD.

I JKFLive Avs­nitt 9 går jag igenom juridikens grunder.

Rättsre­gler
Juridik är läran om rättsre­gler­nas tolkn­ing och tillämp­n­ing. Då blir följd­frå­gan; vad är rättsre­gler? Rättsre­gler innefat­tas i det över­gri­pande begrep­pet normer, men det finns andra normer än rättsre­gler t.ex. sed och moral. Skill­naden mel­lan rättsre­gler och sed/moral regler är på vilket sätt de antas samt hur sank­tio­nen vid brott emot dem ser ut. Rättsre­gler är antagna på visst sätt av rättsor­d­nin­gen och brott emot dem sank­tion­eras av rättsor­d­nin­gen. Sed och moral regler finns i samhäl­let och hand­lar mer om rela­tion­er emel­lan män­niskor och brott emot dem sank­tion­eras genom att omgivnin­gen tydligt vis­ar sitt ogillande.

Rättsor­d­ning
Begrep­pet rättsor­d­ning utgör en sam­lings­benämn­ing på samtli­ga rättsre­gler i en stat (ett land). Begrep­pet rättsor­d­ning lig­ger nära begrep­pet rätts­stat. En rätts­stat är en stat där stat­sor­ga­nen (myn­digheter­na) föl­jer rättsre­gler­na och där det finns garantier för att stat­en inte ska miss­bru­ka sin makt. Garantier­na finns genom ett oberoende dom­stolsväsen som ska tilläm­pa rättsre­gler­na och ge sank­tion­er mot stat­sor­ga­nen om de bry­ter mot rättsre­gler­na. Det finns ock­så rättsre­gler som lig­ger utan­för den enskil­da rättsor­d­nin­gen och dessa regler är t.ex. folkrät­ten. Folkrätt är regler mel­lan stater och de är grun­dade på prax­is och kon­ven­tion­er. Ett exem­pel på regler inom folkrät­ten utgör ”brott mot män­sk­ligheten”. Rättsre­gler­na inom rättsstat­en Sverige består bland annat av lagar.

Lagar
Lagar är ofta skriv­na på sådant sätt att de måste tolkas för att kun­na tilläm­pas i en konkret sit­u­a­tion. Jag näm­nde inled­ningsvis att juridik är läran om rättsre­gler­nas tolkn­ing och tillämp­n­ing. Om vi bör­jar med att tit­ta när­mare på tolkn­ing av lagar så är det nöd­vändigt att inneha en grundläg­gande kun­skap rörande lagar­nas tillkomst för att man ska kun­na tol­ka dem på kor­rekt sätt.

Lags­tift­ning­sprocessen
Lags­tift­ning­sprocessen inleds med ett reformkrav. Samhäl­let utveck­las och förän­dras hela tiden vilket gör att behov av ny lags­tift­ning eller förän­dringar i befintlig lags­tift­ning upp­kom­mer. Tanken är då att regerin­gen ska upp­märk­sam­ma det här reform­be­hovet och fat­ta beslut om att bestäl­la en utred­ning. Beställ­nin­gen for­muleras i ett så kallat regerings­di­rek­tiv. I JKFLive avs­nitt 9 beskriv­er jag två oli­ka typer av regerings­di­rek­tiv, de öpp­na direk­tiv­en och de styr­da (stäng­da) direk­tiv­en. Ett öppet direk­tiv ger utredaren eller utredar­na fria hän­der att föres­lå lös­ningar på de prob­lem som finns beskriv­na i regerings­di­rek­tivet och ett styrt regerings­di­rek­tiv föres­lår även lös­ningar på de prob­lem som finns beskriv­na. Regerin­gen beslu­tar om vem eller vil­ka som ska få upp­draget att utre­da frå­gan. Utred­ningsar­betet (kom­mit­téar­betet)  sker under sekret­ess och det är först när utred­nin­gen är färdig och över­läm­nas till regerin­gen som den blir offentlig. Alla utred­ningar pub­liceras i skrift­se­rien Statens Offentlig Utred­ningar (SOU följt av årtal och löp­num­mer). Regerin­gen skickar därefter ut utred­nin­gens förslag på remiss till de remissin­stanser som regerin­gen själv bestäm­mer. Alla myn­digheter som berörs av lagförslaget ska dock alltid vara remissin­stanser och myn­digheten är skyldig att avge ett remis­syt­trande. Efter det att regerin­gen fått in remiss­varen så sam­manställs en lagråd­sre­miss. Lagrådet består av domare eller fd domare i Högs­ta dom­stolen och i Högs­ta för­valt­nings­dom­stolen. Lagrådet skall enligt grund­la­gen, 8 kap 22 § regerings­for­men, grans­ka förslaget utifrån ett antal per­spek­tiv som finns uppräk­nade i grund­la­gen. Det hand­lar bland annat om hur den föres­lagna lagen förhåller sig till grund­la­gar­na, till rättssäk­er­hetens krav, hur förslaget föreskrifter förhåller sig till varan­dra och vil­ka prob­lem som kan upp­stå vid tillämp­nin­gen. Lagrådet får inte läg­ga in några poli­tiska värderingar i sitt yttrande. De ska dock kom­mentera om de anser att förslaget är utfor­mat så att lagen kan antas till­go­dose de syften som regerin­gen har angett. Lagrådets remiss­var blir offentlig när det över­läm­nas till regerin­gen. Regerin­gen kom­mer därefter att utfor­ma det slut­li­ga lags­tift­nings­förslaget i en så kallad propo­si­tion. Propo­si­tio­nen blir offentlig när den över­läm­nas till riks­da­gen. Det är vik­tigt att man vet var man ska läsa i propo­si­tio­nen om man ska använ­da den som en rättskäl­la, se fil­men ovan. När propo­si­tio­nen kom­mer till riks­da­gen så med­de­lar tal­man­nen det i kam­maren och propo­si­tio­nen över­läm­nas till ett av riks­da­gens utskott. Utskot­ten är par­la­men­tariskt sam­mansat­ta och utskot­tet läm­nar ett utskotts­betänkande (majoritetens förslag) till hur de tyck­er att riks­da­gen ska beslu­ta. Därefter debat­teras frå­gan i kam­maren och riks­da­gen fat­tar ett beslut. Om riks­da­gen beslu­tar att bifal­la förslaget, utfär­dar riks­da­gen en riks­dagsskriv­else som ger regerin­gen i upp­drag att pro­mul­gera (utfär­da) lagen. Lagen pub­liceras i Sven­sk För­fat­tningssam­ling (SFS med årtal och löpnummer).

Lag­tolkn­ing
När lagen sedan ska tilläm­pas så behöver lag­tex­ten ofta tolkas och det är då som begrep­pet rättskäl­leläran blir aktuellt. Enligt rättskäl­leläran är lag­tex­ten den förs­ta och vik­ti­gaste rättskäl­lan. Är lag­tex­ten klar skall den tilläm­pas. Är lag­tex­ten oklar måste man söka stöd i andra rättskäl­lor. Man ska då först gå till lagens förar­beten (motiv) och där bör­jar man med utskotts­betänkan­det. Om man inte hit­tar stöd för någon tolkn­ing i utskotts­betänkan­det så går man vidare till propo­si­tio­nen, se fil­men om vil­ka delar i propo­si­tio­nen som utgör en använd­bar rättskäl­la. Hit­tar vi inte svaret i propo­si­tio­nen så går man vidare till Kom­mit­té­betänkan­det. Om dessa käl­lor inte ger någon vägled­ning går vi vidare till övri­ga rättskäl­lor (dok­tri­nen). I fil­men förk­larar jag vad som utgör dok­trin i rättskälleläran.

En annan rättskäl­la i rättskäl­leläran är rättsprax­is (prej­udikat). I JKFLive avs­nitt 6 har jag beskriv­it prej­udikatens roll i Sverige och hur man gör en rättsfallsanalys.

De sven­s­ka rättskäl­lor­na består inte bara av lagar och prej­udikat. Vi har även förord­ningar som med­de­las av regerin­gen och som ock­så pub­liceras i SFS. Myn­digheter och kom­muner har även genom del­e­ga­tion giv­its rätt att i vis­sa frå­gor med­dela bin­dande föreskrifter. Regerings­for­men 8 kap 1 § kallar alla dessa rättskäl­lor (lagar, förord­ningar, myn­dighets­föreskrifter och kom­mu­nala föreskrifter) för ”Föreskrifter”.  I den sven­s­ka rättskäl­leläran förekom­mer ock­så begrep­pet ”För­fat­tning” och enligt 1 § för­fat­tningssam­lings­förord­nin­gen (1976:725) menas med ”För­fat­tning” begrep­pet ”Föreskrifter” enligt 8 kap. regerings­for­men. Begrep­pet ”Allmän­na råd” förekom­mer ock­så i för­fat­tningssam­lings­förord­nin­gen. Med allmän­na råd menas sådana generel­la rek­om­men­da­tion­er om tillämp­nin­gen av en för­fat­tning som anger hur någon kan eller bör hand­la i ett visst hänseende. Om allmän­na råd pub­liceras i en myn­dighets för­fat­tningssam­ling måste det tydligt framgå vad som är en föreskrift respek­tive allmän­na råd. Allmän­na råd har sam­ma rättsli­ga sta­tus, enligt rättskäl­leläran, som doktrinen.

Avs­nitt 5
Beskat­tningsre­gler­na för ägare av fåmans­före­tag upplevs av mån­ga som kom­plicer­ade och dekla­ra­tions­blan­ket­ten K10 är en ”kom­plicer­ad his­to­ria”. I JKFLive avs­nitt nr 5 (fil­men ovan) går jag igenom grun­der­na i fåmans­före­tags­beskat­tnin­gen. Överblick­en är nöd­vändig innan detaljs­tudi­er kan ta vid. På kursen Beskat­tning fåmans­före­tag går vi, i detalj, igenom regelver­ket, para­graf för para­graf så att du prak­tiskt kan tilläm­pa regler­na både för dig själv och i en rådgivningssituation.

Var­för finns det spe­cial­re­gler för beskat­tning av ägare i fåmans­före­tag? Svaret på den frå­gan är föl­jande. Om vi utgår från det ”extrema” fåmans­före­taget där vi har ett aktiebo­lag med en ensam aktieä­gare. Sam­ma per­son sit­ter ensam i styrelsen för aktiebo­laget. Det måste då enligt aktiebo­lagsla­gen finnas en sup­pleant i styrelsen men den sup­plean­ten har inget infly­tande så länge ordi­nar­ie styrelseledamot finns när­varande. Sam­ma per­son är ock­så anställd i aktiebo­laget. Det bety­der sam­man­taget att en per­son har kon­troll över två sty­ck­en skat­te­sub­jekt. Dessa skat­te­sub­jekt har oli­ka ”inkom­ster” som beskat­tas med oli­ka skat­te­satser. Om vi bör­jar med att tit­ta på den anställde, fysiska per­so­n­en, så kan en inkomst beskat­tas i ett av tre sty­ck­en inkom­st­slag. Endera beskat­tas inkom­sten i inkom­st­slaget Tjänst eller i inkom­st­slaget Näringsverk­samhet eller  i inkom­st­slaget Kap­i­tal. I inkom­st­slaget tjänst kan mar­gin­al­skat­ten (skat­ten på den sist intjä­nade 100-lap­pen) vara mel­lan 32–57%, beroende på vilken kom­mu­nal­skatt per­so­n­en har samt hur hög inkom­sten är. I inkom­st­slaget Näringsverk­samhet blir mar­gin­al­skat­ten bety­dligt högre, efter­som ege­navgifter ock­så skall beta­las på den inkom­sten. I inkom­st­slaget Kap­i­tal är mar­gin­al­skat­ten 30%. Vad bety­der allt det­ta? Om en per­son kan påver­ka i vilket inkom­st­slag en inkomst ska beskat­tas så kom­mer per­so­n­en, om han vill beta­la så lite skatt som möjligt, att väl­ja det inkom­st­slag som har lägst mar­gin­al­skatt. Det bety­der att den anställde per­so­n­en före­drar att erhål­la aktieut­del­ning eller kap­i­talvinst istäl­let för anställ­ningsinkomst. Efter­som aktieut­del­ning och kap­i­talvinst beskat­tas i inkom­st­slaget Kap­i­tal (med en lägre mar­gin­al­skatt) än anställ­ningsinkomst som beskat­tas i inkom­st­slaget Tjänst (med högre mar­gin­al­skatt). Om vi nu backar till­ba­ka lite till det ”extrema” fåmans­före­taget så bestäm­mer den ensam­ma aktieä­garen, tilli­ka ensam­ma styrelseledamoten, om ersät­tnin­gen till hon­om själv ska utbe­ta­las som lön eller som aktieut­del­ning. För att lön ska beskat­tas som lön och inte kon­vert­eras till aktieut­del­ning eller kap­i­talvinst så måste det finnas speciel­la ”spär­re­gler” för dessa sit­u­a­tion­er. Dessa regler kallas för fåmans­före­tags­beskat­tningsre­gler eller med en tidi­gare benämn­ing 3:12-regler. När dessa spe­cial­re­gler tilläm­pas så innebär det i allmän­het högre skatt än om regler­na inte skulle tillämpas.

Def­i­n­i­tio­nen av ett fåmans­före­tag och def­i­n­i­tio­nen av en ”kval­i­fi­cer­ad andel” blir oer­hört bety­delse­full efter­som det kom­mer att avgöra om ägaren ska tilläm­pa spe­cial­re­gler­na eller inte. Def­i­n­i­tio­nen av fåmans­före­tag finns i 56 kap. 2, 3 och 5 §§ i inkom­st­skat­te­la­gen (IL). Huvud­de­f­i­n­i­tio­nen finns i 56 kap. 2 § p.1 IL och och lyder ”Med fåmans­före­tag avs­es aktiebo­lag och ekonomisk fören­ing där 1. fyra eller färre delä­gare äger ande­lar som motsvarar mer än 50% av röster­na för samtli­ga ande­lar i före­taget…”. I prak­tiken får man då gå in i aktiebo­ken och räkan hur mån­ga per­son­er som behövs för att kom­ma över 50% av röster­na i bolaget eller förenin­gen. I JKFLive avs­nitt nr 5 (fil­men ovan) förk­larar jag hur man räk­nar. Om man då kom­mer fram till att det är ett fåmans­före­tag enligt def­i­n­i­tio­nen ovan så är näs­ta steg att tit­ta på def­i­n­i­tio­nen av ”kval­i­fi­cer­ad andel” i 57 kap. 4 § IL. Där framgår det att en ”kval­i­fi­cer­ad andel” bland annat före­lig­ger om andel­sä­garen eller någon närstående under beskat­tningsåret eller något av de fem föregående beskat­tningsåren var­it ”verk­sam i bety­dande omfat­tning” i före­taget. På kursen Beskat­tning fåmans­före­tag går vi igenom i detalj, gräns­dragningar­na för de oli­ka begrep­pen. I JKFLive avs­nitt nr 5  (fil­men ovan) framgår det att regler­na om en kval­i­fi­cer­ad andel även ska använ­das, i vis­sa fall, när före­taget inte är ett fåmansföretag.

Vad innebär då regler­na om kval­i­fi­cer­ad andel? Regler­na finns i 57 kap. IL och innebär att aktieut­del­ning respek­tive kap­i­talvinst (över­sti­gande ett gräns­be­lopp) på en kval­i­fi­cer­ad andel, i vis­sa fall, ska beskat­tas högre än om ande­len inte hade var­it kval­i­fi­cer­ad. Det bety­der att en viss del av aktieut­del­nin­gen respek­tive kap­i­talvin­sten fly­t­tas från inkom­st­slaget Kap­i­tal till inkom­st­slaget Tjänst med åtföl­jande högre beskat­tning. Att på bäs­ta möjli­ga sätt beräk­na aktier­nas omkost­nads­be­lopp och lönebaser­at utrymme är oer­hört vik­tigt för att upp­nå ett så högt gräns­be­lopp som möjligt. I JKFLive avs­nitt nr 5  (fil­men ovan) förk­larar jag över­sik­tligt vad regler­na innebär. På kursen Beskat­tning fåmans­före­tag få Du lära dig regler­na i detalj. Kun­skapen kan sedan lig­ga till grund för klo­ka och långsik­ti­ga skat­teplaner­ings­beslut. Om Du inte fat­tar rätt beslut kom­mer du att tvin­gas beta­la mer skatt än nödvändigt!

Tit­ta på fil­men ovan för en intro­duk­tion i ämnet.

På våra utbild­ningar får du lära dig hela regelver­ket i detalj och hur du kan min­imera risker­na för att drab­bas av onödi­ga skat­tekost­nad­er, på grund av felak­ti­ga beslut och beroende på att blan­ket­ten K10 fylls i på felak­tigt sätt.

Avs­nitt 4
Entre­pre­nad­juridiken kan ses som ett eget rätt­som­råde med väldigt speciel­la regler. Mån­ga kom­mer i kon­takt med entre­pre­nad­juridiken utan­för sin egentli­ga affärsverk­samhet och där­för finns det ett stort behovet av kom­pe­ten­sutveck­ling inom området. I JKFLive avs­nitt nr 4 går jag igenom en del sak­er som lig­ger som en grund­plåt för vidare studier.

I entre­pre­nad­bran­schen används oli­ka begrepp, ibland på felak­tigt sätt vilket kan ska­pa förvir­ring och i värs­ta fall tvis­ter. Begrep­pen Entre­pre­nad­form, Upphan­dlings­form och Upphan­dling­sprocess är vik­ti­ga att hål­la isär. Det finns två oli­ka huvud entre­pre­nad­former och dessa är Utföran­deen­tre­pre­nad respek­tive  Total­en­tre­pre­nad. Med Utföran­deen­tre­pre­nad menas att bestäl­laren har pro­jek­ter­ingsans­varet och entre­prenören ska ”endast” utföra det kon­trak­t­shan­dlin­gar­na anger. Om bestäl­laren sak­nar pro­jek­ter­ingskom­pe­tens är det van­ligt att bestäl­laren anl­i­tar en pro­jek­ter­ingskon­sult för att pro­jek­tera entre­pre­naden. Resul­tatet av arbetet införs i för­frågn­ing­sun­der­laget. När det gäller en Total­en­tre­pre­nad så ingår pro­jek­terin­gen i entre­pre­nadup­phan­dlin­gen. Det bety­der att bestäl­laren anger viket resul­tat, ofta i form av funk­tion­skrav, som entre­prenören ska upp­fyl­la. Entre­prenören å sin sida anl­i­tar pro­jek­ter­ingskon­sult, om kom­pe­tens sak­nas i entre­pre­nad­före­taget. Det här bety­der att det är väsentli­ga skill­nad­er mel­lan dessa två entre­pre­nad­former. Man använ­der oli­ka stan­dar­d­avtal för de oli­ka entre­pre­nad­former­na. Vid Utföran­deen­tre­pre­nad används oftast AB 04 och vid Total­en­tre­pre­nad används oftast ABT 06. Pro­jek­ter­ingskon­sul­ten upphand­las oftast med hän­vis­ning till ABK 09.

När det gäller begrep­pet Upphan­dlings­former eller som det ibland kallas organ­i­sa­tions­former, dvs hur entre­pre­naden ska organ­is­eras så måste det begrep­pet hål­las isär från begrep­pet Entre­pre­nad­former. Exem­pel på Upphan­dlings­former är; myck­et delad entre­pre­nad, delad entre­pre­nad, gen­era­len­tre­pre­nad och samord­nad gen­era­len­tre­pre­nad. Det bety­der att en Utföran­deen­tre­pre­nad kan upphand­las (organ­is­eras) som t.ex. en gen­era­len­tre­pre­nad eller en delad entre­pre­nad. Även en Total­en­tre­pre­nad kan upphand­las som t.ex. en gen­era­len­tre­pre­nad eller en delad entre­pre­nad. De oli­ka upphan­dlings­former­na (organ­i­sa­tions­former­na) förk­laras i JKFLive avs­nitt nr 4.

Upphan­dling­sprocessen är anti­n­gen Offentlig upphan­dling, och styrs då av lags­tift­nin­gen (LOU eller LUF), eller Pri­vat upphan­dling där bestäl­laren har i stort sätt ”full fri­het” under själ­va upphan­dling­sprocessen och vid valet av vilken entre­prenör som ska få jobbet.

När väl upphan­dlin­gen är genom­förd och entre­pre­naden star­tat så tilläm­pas de vil­lkor som parter­na kom­mit överens om. I båda stan­dar­d­avtal­en AB 04 och ABT 06 förekom­mer begrep­pet ”ÄTA-arbeten”. Begrep­pet definieras i stan­dar­d­avtal­en som Ändringsar­bete, Tilläg­gsar­bete som står i omedel­bart sam­band med kon­trak­t­sar­bete­na och som inte är a väsentli­gen annan natur än dessa, samt Avgående arbete. I fil­men JKFLive avs­nitt nr 4 förk­larar jag, schema­tiskt, vad ÄTA-arbete är. Sam­man­fat­tningsvis kan man säga att ÄTA-arbete är ett arbete som avviker från Kon­trak­t­sar­betet. Begrep­pet Kon­trak­t­sar­bete definieras i stan­dar­d­avtal­en AB 04 och ABT 06 som: arbete som enligt kon­trak­t­shan­dlin­gar­na ingår i entre­prenörens åta­gande. Även begrep­pet Kon­trak­t­shan­dlin­gar definieras i standardavtalen.

Ibland blir bestäl­laren och entre­prenören oense om ett arbete utgör ÄTA-arbete eller inte, om entre­prenören ska erhål­la mer eller min­dre pen­gar jäm­fört med kon­trak­tssum­man. Stan­dar­d­avtal­en innehåller oli­ka regler om tvis­telös­ning men vilken tvis­telös­ning­spro­ce­dur som parter­na vill använ­da kan parter­na själ­va avta­la om. Det är där­för vik­tigt att båda parter, innan kon­trak­tet under­teck­nats, har kun­skap om vil­ka oli­ka tvis­telös­ning­spro­ce­dur­er som finns och vad de innebär. I fil­men JKFLive avs­nitt nr 4 förk­larar jag kort förde­lar respek­tive nack­de­lar­na med att prö­va tvis­ten i allmän dom­stol jäm­fört med att prö­va tvis­ten i ett skiljedomsförfarande.

Tit­ta på fil­men ovan för en intro­duk­tion i ämnet.

På våra utbild­ningar får Du lära Dig mer om vad som gäller och hur Du kan min­imera risker­na för att drab­bas av sto­ra kost­nad­er på grund av felak­ti­ga beslut.

Avs­nitt 3
Enligt aktiebo­lagsla­gen 8 kap 4 § skall styrelsen löpande bedö­ma bolagets ekonomiska sit­u­a­tion och om bolaget är moder­bo­lag i en kon­cern skall styrelsen löpande bedö­ma kon­cer­nens ekonomiska sit­u­a­tion. Det innbär att styrelsen måste tillse att den rap­por­ter­ing som sker, rörande ekonomin, på var­je styrelsemöte är rel­e­vant och till­räck­lig för att upp­fyl­la lagens krav. Om det behövs skall styrelse ge skriftli­ga rap­por­ter­ingsin­struk­tion­er, 8 kap 5 § aktiebo­lagsla­gen. I fil­men JKFLive avs­nitt 3 ger jag lite förslag på hur man genom oli­ka dia­gram kan föl­ja och bedö­ma före­tagets ekonomiska sit­u­a­tion på ett sätt som även ”icke ekonomer” kan förstå.
Utöver det ans­var som styrelsen har gen­te­mot bolagets ägare så kan man i egen­skap av styrelseledamot/styrelseordförande ock­så bli per­son­ligt betal­ningsans­varig för bolagets skul­der. I fil­men omnämns två ans­vars­grun­der; det så kallade företrä­darans­varet enligt
59 kap. 13 § skat­te­för­faran­de­la­gen, som är ett ans­var för obe­tal­da skat­ter och avgifter, samt ans­varet som kan upp­kom­ma om styrelsen inte upp­fyller kraven på tvångs­likvi­da­tion på grund av kap­i­tal­brist, m.m. enligt 25 kap. 13 § aktiebolagslagen.

Tit­ta på fil­men ovan för en intro­duk­tion i ämnet.

På våra styrelseut­bild­ningar får Du lära Dig mer om vad som gäller och hur Du kan min­imera risker­na för att drab­bas av sto­ra kost­nad­er på grund av felak­ti­ga beslut.

Avs­nitt 2
I JKFLive Avs­nitt 1 gick jag igenom grun­der­na i per­son­rät­ten. Att parter­na i ett avtal är behöri­ga att ingå avtal är en grund­förut­sät­tning inom avtal­srät­ten. I det här avs­nit­tet pratar jag om att en fir­mate­cknare för en juridisk per­son kan ge full­makt till någon per­son att företrä­da den juridiska per­so­n­en och ingå bin­dande avtal å dennes väg­nar. Rätt­som­rådet kallas för full­mak­t­släran. Att två parter ingår avtal med varan­dra genom använ­dande av full­makt är det van­li­gaste sät­tet som avtal sluts på när det gäller affär­er mel­lan två före­tag. Den van­li­gaste for­men av full­makt är den så kallade ställ­nings­full­mak­ten, som beskrivs i avtal­sla­gen 10 § st.2. Ställ­nings­full­mak­t­sre­gler­na tilläm­pas när två anställ­da, fysiska per­son­er, under­teck­nar ett avtal å respek­tive arbets­gi­vares väg­nar. Det kan bli kost­samt för en eller båda parter­na om det senare vis­ar sig att det inte finns något bin­dande avtal där­för att det sak­nades behörighet för de anställ­da att ingå avtalet.

Att veta var gränsen för behörigheten, vid ställ­nings­full­makt, går är vik­tig för alla anställ­da som ingår avtal i före­tagets namn. Att före­tagsled­nin­gen har dessa kun­skaper är abso­lut nöd­vändigt. Det som gör sak­en mer kom­plicer­ad är det fak­tum att det ofta förekom­mer att en anställd får en intern instruk­tion från sin chef att han/hon inte får ingå avtal över ett visst belopp. Dessa inter­na instruk­tion­er kallas, inom full­mak­t­släran, för befo­gen­het. Vad som hän­der när avtal sluts innan­för behörigheten men utan­för befo­gen­heten förk­larar jag i filmen.

Den ovan beskriv­na ställ­nings­full­mak­ten till­hör grup­pen självständi­ga full­mak­ter men det finns ock­så så kallade osjälvständi­ga full­mak­ter, i avtal­sla­gen regleras de i 18 §. De kallas där­för ofta för ”§-18 full­mak­ter”. Vad som gäller för dessa full­mak­ter förk­laras ock­så i filmen.

Tit­ta på fil­men ovan för en intro­duk­tion i ämnet.

På våra styrelseut­bild­ningar får Du lära Dig mer om vad som gäller och hur Du kan min­imera risker­na för att drab­bas av sto­ra kost­nad­er på grund av okun­skap om fullmaktsreglerna.

Avs­nitt 1
Innan man teck­nar ett avtal med en part är det vik­tigt att först klargöra om parten är ett rättssub­jekt, har rättska­pacitet och rättshan­dlings­för­må­ga. I fil­men JKFLive Avs­nitt 1 går jag igenom de oli­ka begrep­pen. Rätt­som­rådet kallas för per­son­rätt och är en av grund­pelar­na inom avtal­srät­ten. Om en part inte är behörig att ingå avtal så blir övri­ga delar av avtal­srät­ten, t.ex. full­mak­t­sre­gler­na, anbud och accept och avtal­sla­gens ogiltighet­sre­gler, inte rel­e­van­ta. Avtalet är ogiltigt på grund av att det sak­nas behöri­ga parter.

De oli­ka rättssub­jek­ten; fysisk per­son respek­tive juridisk per­son är cen­trala för förståelsen av per­son­rät­ten. När det gäller juridiska per­son­er så måste man veta vem som teck­nar den juridiska per­so­n­ens fir­ma. Vem som är fir­mate­cknare beror på vilken juridisk per­son som vi ska slu­ta ett avtal med. I fil­men JKFLive Avs­nitt 1 går jag kort­fat­tat igenom vad som gäller för de van­li­gaste juridiska for­mer­na i den sven­s­ka rättsor­d­nin­gen. När vi pratar om utländ­s­ka rättssub­jekt så blir bilden mer kom­plicer­ad och vad som gäller för dessa rättssub­jekt kom­mer jag att behand­la en annan film.

Tit­ta på fil­men ovan för en intro­duk­tion i ämnet personrätt.

På våra styrelseut­bild­ningar får Du lära Dig mer om vad som gäller så att Du kan und­vi­ka att begå mis­stag som i värs­ta fall kan bli kost­sam­ma för företaget.