Här pub­licer­ar vi samtli­ga filmer från JKFLive

Styrelseut­bild­ningar för Dig som vill ha kon­tin­uerlig kom­pe­ten­sutveck­ling i affärsjuridik och ekono­mi. Att hål­la sig upp­dat­er­ad, i en snabbt förän­derlig värld, är nöd­vändigt för att säk­er­stäl­la före­tagets fortlev­nad.

 

Arkiv

Avs­nitt 4

Entre­pre­nad­juridik

Entre­pre­nad­juridiken kan ses som ett eget rätt­som­råde med väldigt speciel­la regler. Mån­ga kom­mer i kon­takt med entre­pre­nad­juridiken utan­för sin egentli­ga affärsverk­samhet och där­för finns det ett stort behovet av kom­pe­ten­sutveck­ling inom området. I JKFLive avs­nitt nr 4 går jag igenom en del sak­er som lig­ger som en grund­plåt för vidare studi­er.

I entre­pre­nad­bran­schen används oli­ka begrepp, ibland på felak­tigt sätt vilket kan ska­pa förvir­ring och i värs­ta fall tvis­ter. Begrep­pen Entre­pre­nad­form, Upphan­dlings­form och Upphan­dling­sprocess är vik­ti­ga att hål­la isär. Det finns två oli­ka huvud entre­pre­nad­former och dessa är Utföran­deen­tre­pre­nad respek­tive  Total­en­tre­pre­nad. Med Utföran­deen­tre­pre­nad menas att bestäl­laren har pro­jek­ter­ingsans­varet och entre­prenören ska ”endast” utföra det kon­trak­t­shan­dlin­gar­na anger. Om bestäl­laren sak­nar pro­jek­ter­ingskom­pe­tens är det van­ligt att bestäl­laren anl­i­tar en pro­jek­ter­ingskon­sult för att pro­jek­tera entre­pre­naden. Resul­tatet av arbetet införs i för­frågn­ing­sun­der­laget. När det gäller en Total­en­tre­pre­nad så ingår pro­jek­terin­gen i entre­pre­nadup­phan­dlin­gen. Det bety­der att bestäl­laren anger viket resul­tat, ofta i form av funk­tion­skrav, som entre­prenören ska upp­fyl­la. Entre­prenören å sin sida anl­i­tar pro­jek­ter­ingskon­sult, om kom­pe­tens sak­nas i entre­pre­nad­före­taget. Det här bety­der att det är väsentli­ga skill­nad­er mel­lan dessa två entre­pre­nad­former. Man använ­der oli­ka stan­dar­d­avtal för de oli­ka entre­pre­nad­former­na. Vid Utföran­deen­tre­pre­nad används oftast AB 04 och vid Total­en­tre­pre­nad används oftast ABT 06. Pro­jek­ter­ingskon­sul­ten upphand­las oftast med hän­vis­ning till ABK 09.

När det gäller begrep­pet Upphan­dlings­former eller som det ibland kallas organ­i­sa­tions­former, dvs hur entre­pre­naden ska organ­is­eras så måste det begrep­pet hål­las isär från begrep­pet Entre­pre­nad­former. Exem­pel på Upphan­dlings­former är; myck­et delad entre­pre­nad, delad entre­pre­nad, gen­era­len­tre­pre­nad och samord­nad gen­era­len­tre­pre­nad. Det bety­der att en Utföran­deen­tre­pre­nad kan upphand­las (organ­is­eras) som t.ex. en gen­era­len­tre­pre­nad eller en delad entre­pre­nad. Även en Total­en­tre­pre­nad kan upphand­las som t.ex. en gen­era­len­tre­pre­nad eller en delad entre­pre­nad. De oli­ka upphan­dlings­former­na (organ­i­sa­tions­former­na) förk­laras i JKFLive avs­nitt nr 4.

Upphan­dling­sprocessen är anti­n­gen Offentlig upphan­dling, och styrs då av lags­tift­nin­gen (LOU eller LUF), eller Pri­vat upphan­dling där bestäl­laren har i stort sätt ”full fri­het” under själ­va upphan­dling­sprocessen och vid valet av vilken entre­prenör som ska få job­bet.

När väl upphan­dlin­gen är genom­förd och entre­pre­naden star­tat så tilläm­pas de vil­lkor som parter­na kom­mit överens om. I båda stan­dar­d­avtal­en AB 04 och ABT 06 förekom­mer begrep­pet ”ÄTA-arbeten”. Begrep­pet definieras i stan­dar­d­avtal­en som Ändringsar­bete, Tilläg­gsar­bete som står i omedel­bart sam­band med kon­trak­t­sar­bete­na och som inte är a väsentli­gen annan natur än dessa, samt Avgående arbete. I fil­men JKFLive avs­nitt nr 4 förk­larar jag, schema­tiskt, vad ÄTA-arbete är. Sam­man­fat­tningsvis kan man säga att ÄTA-arbete är ett arbete som avviker från Kon­trak­t­sar­betet. Begrep­pet Kon­trak­t­sar­bete definieras i stan­dar­d­avtal­en AB 04 och ABT 06 som: arbete som enligt kon­trak­t­shan­dlin­gar­na ingår i entre­prenörens åta­gande. Även begrep­pet Kon­trak­t­shan­dlin­gar definieras i stan­dar­d­avtal­en.

Ibland blir bestäl­laren och entre­prenören oense om ett arbete utgör ÄTA-arbete eller inte, om entre­prenören ska erhål­la mer eller min­dre pen­gar jäm­fört med kon­trak­tssum­man. Stan­dar­d­avtal­en innehåller oli­ka regler om tvis­telös­ning men vilken tvis­telös­ning­spro­ce­dur som parter­na vill använ­da kan parter­na själ­va avta­la om. Det är där­för vik­tigt att båda parter, innan kon­trak­tet under­teck­nats, har kun­skap om vil­ka oli­ka tvis­telös­ning­spro­ce­dur­er som finns och vad de innebär. I fil­men JKFLive avs­nitt nr 4 förk­larar jag kort förde­lar respek­tive nack­de­lar­na med att prö­va tvis­ten i allmän dom­stol jäm­fört med att prö­va tvis­ten i ett skil­je­doms­för­farande.

Tit­ta på fil­men ovan för en intro­duk­tion i ämnet.

På våra utbild­ningar får Du lära Dig mer om vad som gäller och hur Du kan min­imera risker­na för att drab­bas av sto­ra kost­nad­er på grund av felak­ti­ga beslut.

Avs­nitt 3

 

Styrelsens ekonomiska ans­var

Enligt aktiebo­lagsla­gen 8 kap 4 § skall styrelsen löpande bedö­ma bolagets ekonomiska sit­u­a­tion och om bolaget är moder­bo­lag i en kon­cern skall styrelsen löpande bedö­ma kon­cer­nens ekonomiska sit­u­a­tion. Det innbär att styrelsen måste tillse att den rap­por­ter­ing som sker, rörande ekonomin, på var­je styrelsemöte är rel­e­vant och till­räck­lig för att upp­fyl­la lagens krav. Om det behövs skall styrelse ge skriftli­ga rap­por­ter­ingsin­struk­tion­er, 8 kap 5 § aktiebo­lagsla­gen. I fil­men JKFLive avs­nitt 3 ger jag lite förslag på hur man genom oli­ka dia­gram kan föl­ja och bedö­ma före­tagets ekonomiska sit­u­a­tion på ett sätt som även “icke ekonomer” kan förstå.
Utöver det ans­var som styrelsen har gen­te­mot bolagets ägare så kan man i egen­skap av styrelseledamot/styrelseordförande ock­så bli per­son­ligt betal­ningsans­varig för bolagets skul­der. I fil­men omnämns två ans­vars­grun­der; det så kallade företrä­darans­varet enligt
59 kap. 13 § skat­te­för­faran­de­la­gen, som är ett ans­var för obe­tal­da skat­ter och avgifter, samt ans­varet som kan upp­kom­ma om styrelsen inte upp­fyller kraven på tvångs­likvi­da­tion på grund av kap­i­tal­brist, m.m. enligt 25 kap. 13 § aktiebo­lagsla­gen.

Tit­ta på fil­men ovan för en intro­duk­tion i ämnet.

På våra styrelseut­bild­ningar får Du lära Dig mer om vad som gäller och hur Du kan min­imera risker­na för att drab­bas av sto­ra kost­nad­er på grund av felak­ti­ga beslut.

 

Avs­nitt 2

 

Avtal­srätt — Full­makt

I JKFLive Avs­nitt 1 gick jag igenom grun­der­na i per­son­rät­ten. Att parter­na i ett avtal är behöri­ga att ingå avtal är en grund­förut­sät­tning inom avtal­srät­ten. I det här avs­nit­tet pratar jag om att en fir­mate­cknare för en juridisk per­son kan ge full­makt till någon per­son att företrä­da den juridiska per­so­n­en och ingå bin­dande avtal å dennes väg­nar. Rätt­som­rådet kallas för full­mak­t­släran. Att två parter ingår avtal med varan­dra genom använ­dande av full­makt är det van­li­gaste sät­tet som avtal sluts på när det gäller affär­er mel­lan två före­tag. Den van­li­gaste for­men av full­makt är den så kallade ställ­nings­full­mak­ten, som beskrivs i avtal­sla­gen 10 § st.2. Ställ­nings­full­mak­t­sre­gler­na tilläm­pas när två anställ­da, fysiska per­son­er, under teck­nar ett avtal å respek­tive arbets­gi­vares väg­nar. Det kan bli kost­samt för en eller båda parter­na om det senare vis­ar sig att det inte finns något bin­dande avtal där­för att det sak­nades behörighet för de anställ­da att ingå avtalet.

Att veta var gränsen för behörigheten, vid ställ­nings­full­makt, går är vik­tig för alla anställ­da som ingår avtal i före­tagets namn. Att före­tagsled­nin­gen har dessa kun­skaper är abso­lut nöd­vändigt. Det som gör sak­en mer kom­plicer­ad är det fak­tum att det ofta förekom­mer att en anställd får en intern instruk­tion från sin chef att han/hon inte får ingå avtal över ett visst belopp. Dessa inter­na instruk­tion­er kallas, inom full­mak­t­släran, för befo­gen­het. Vad som hän­der när avtal sluts innan­för behörigheten men utan­för befo­gen­heten förk­larar jag i fil­men.

Den ovan beskriv­na ställ­nings­full­mak­ten till­hör grup­pen självständi­ga full­mak­ter men det finns ock­så så kallade osjälvständi­ga full­mak­ter, i avtal­sla­gen regleras de i 18 §. De kallas där­för ofta för “§-18 full­mak­ter”. Vad som gäller för dessa full­mak­ter förk­laras ock­så i fil­men.

Tit­ta på fil­men ovan för en intro­duk­tion i ämnet.

På våra styrelseut­bild­ningar får Du lära Dig mer om vad som gäller och hur Du kan min­imera risker­na för att drab­bas av sto­ra kost­nad­er på grund av okun­skap om full­mak­t­sre­gler­na.

 

Avs­nitt 1

 

Avtal­srätt — Per­son­rätt

Innan man teck­nar ett avtal med en part är det vik­tigt att först klargöra om parten är ett rättssub­jekt, har rättska­pacitet och rättshan­dlings­för­må­ga. I fil­men JKFLive Avs­nitt 1 går jag igenom de oli­ka begrep­pen. Rätt­som­rådet kallas för per­son­rätt och är en av grund­pelar­na inom avtal­srät­ten. Om en part inte är behörig att ingå avtal så blir övri­ga delar av avtal­srät­ten, t.ex. full­mak­t­sre­gler­na, anbud och accept och avtal­sla­gens ogiltighet­sre­gler, inte rel­e­van­ta. Avtalet är ogiltigt på grund av att det sak­nas behöri­ga parter.

De oli­ka rättssub­jek­ten; fysisk per­son respek­tive juridisk per­son är cen­trala för förståelsen av per­son­rät­ten. När det gäller juridiska per­son­er så måste man veta vem som teck­nar den juridiska per­so­n­ens fir­ma. Vem som är fir­mate­cknare beror på vilken juridisk per­son som vi ska slu­ta ett avtal med. I fil­men går jag kort­fat­tat igenom vad som gäller för de van­li­gaste juridiska for­mer­na i den sven­s­ka rättsor­d­nin­gen. När vi pratar om utländ­s­ka rättssub­jekt så blir bilden mer kom­plicer­ad och vad som gäller för dessa rättssub­jekt kom­mer jag att behand­la en annan film.

Tit­ta på fil­men ovan för en intro­duk­tion i ämnet per­son­rätt.

På våra styrelseut­bild­ningar får Du lära Dig mer om vad som gäller så att Du kan und­vi­ka att begå mis­stag som i värs­ta fall kan bli kost­sam­ma för före­taget.

Assign a menu in the Left Menu options.
Assign a menu in the Right Menu options.